Stakningsskador hos hund – därför kan en pinne bli farlig
En pinne. Gratis. Finns överallt. Och enligt många hundar betydligt roligare än leksaken du faktiskt köpte.
Men att springa och leka med pinnar innebär en risk som är lätt att underskatta. Om ena änden av pinnen plötsligt fastnar i marken samtidigt som hunden springer med den i munnen kan den andra änden pressas bakåt med stor kraft och orsaka en stakningsskada.
Skadan kan sitta i munnen eller svalget, men pinnen kan också penetrera betydligt djupare vävnader.
Och ett av problemen med trä? Det splittras. En till synes liten skada i munnen kan därför innebära att träfragment finns kvar långt under ytan.
Här går vi igenom vad en stakningsskada är, vilka symtom du ska hålla koll på, varför skadan ibland upptäcks långt senare och varför en hund som spetsats på en pinne bör undersökas av veterinär.
Vad är en stakningsskada?
En stakningsskada är en penetrerande skada där ett föremål tränger in genom hud eller slemhinna och vidare in i underliggande vävnad.
Hos hund förknippas stakningsskador ofta med pinnar.
Ett typiskt scenario är: Hunden springer med en pinne i munnen. Den främre delen av pinnen träffar marken. Pinnen stannar, men hunden fortsätter framåt. Kraften gör att pinnen pressas bakåt in i hundens mun eller svalg.
Resultatet kan bli allt från ett ytligt sår till en djup penetrerande skada i huvud- och halsregionen.
Varför är stakningsskador farliga?
Problemet är att skadan på ytan inte alltid berättar hur långt pinnen har penetrerat.
En pinne kan passera genom slemhinnan och fortsätta genom mjukdelarna i halsen.
I området finns viktiga anatomiska strukturer som:
luftstrupe
matstrupe
stora blodkärl
nerver
spottkörtlar
muskler
halskotpelare.
I mycket allvarliga fall kan penetrerande främmande föremål orsaka omfattande skador.
Det lilla hålet du ser i munnen kan alltså vara ingången till en betydligt större skada.
Trä är extra problematiskt
Pinnar har ytterligare en egenskap som gör dem besvärliga: De går sönder.
När pinnen penetrerar vävnaden kan små träfragment lossna.
En stor del av pinnen kanske kommer ut igen men ett eller flera fragment kan finnas kvar djupt i vävnaden.
Trä är dessutom organiskt material och kan föra med sig bakterier från munhålan och omgivningen in i djupare vävnader.
Resultatet kan bli:
inflammation
infektion
abscesser
varbildning
kroniska fistelgångar.
Därför kan en hund få problem långt efter att den ursprungliga olyckan verkade vara över.
Vilka symtom får hunden direkt efter skadan?
Vid en akut stakningsskada i mun eller svalg kan hunden exempelvis:
skrika till
plötsligt släppa pinnen
få ont i munnen
blöda från munnen
dregla mycket
svälja upprepade gånger
ha svårt att svälja
försöka klia eller tassa mot munnen
inte vilja äta
hålla huvudet eller halsen annorlunda
bli orolig eller stressad.
Vid mer omfattande skador kan hunden få:
kraftig blödning
svullnad i halsen
andningssvårigheter
kraftig smärta
kollaps.
Men alla hundar får inte dramatiska symtom.
”Han verkar ju okej nu”
Det är just det som kan göra stakningsskador luriga.
Den första smärtan kan lägga sig.
Blödningen kan sluta.
Hunden kanske börjar äta igen.
Och det synliga såret i munnen kan börja läka.
Men om ett träfragment finns kvar djupare i vävnaden kan en infektion fortsätta utvecklas.
I en retrospektiv studie av 50 hundar med penetrerande skador i mun/svalg presenterades hela 82 procent som kroniska fall. Vanliga fynd hos dessa hundar var svullnad och varande fistelgångar.
Det ursprungliga ingångssåret kunde bara identifieras hos ungefär en tredjedel av hundarna.
Så: Att munnen ser läkt ut betyder inte alltid att allt under ytan är läkt.
Symtomen kan komma långt senare
En kvarvarande träbit kan orsaka problem efter dagar, veckor eller till och med månader.
Senare symtom kan vara:
svullnad under käken eller på halsen
återkommande ömhet
feber
trötthet
nedsatt aptit
smärta när hunden gapar
sväljsvårigheter
var eller vätska från ett litet hål i huden
återkommande abscesser
stelhet eller smärta i halsen.
Ibland har själva pinnincidenten nästan hunnit glömmas bort när symtomen dyker upp.
Därför är historiken viktig. Om veterinären frågar: ”Har hunden någon gång skadat sig på en pinne?”
kan något som hände flera månader tidigare faktiskt vara relevant.
Vad är en fistelgång?
När kroppen försöker hantera en infektion eller ett främmande föremål kan en kanal bildas från den djupare inflammationen ut till huden.
Det kallas en fistelgång.
Man kan då se ett litet hål i huden som exempelvis:
vätskar
varar
läker tillfälligt
öppnar sig igen.
Om ett främmande föremål finns kvar löser det sig inte alltid genom att behandla själva öppningen.
Den bakomliggande orsaken behöver hittas.
Kan en pinne skada matstrupen?
Ja.
En pinne som penetrerar bakre delen av munhålan eller svalget kan i allvarliga fall skada matstrupen.
Det är en betydligt allvarligare komplikation.
I en studie av 41 hundar med akuta pinrelaterade skador hade 14 skador som involverade matstrupen. Prognosen var sämre för dessa hundar än för hundar där skadan var begränsad till mun/svalg.
Det visar varför det är viktigt att försöka bedöma hur djupt skadan går, inte bara hur såret ser ut från munhålan.
Kan hunden få luft under huden?
Ja.
Vid djupare skador i halsregionen kan luft läcka ut i vävnaderna.
Det kallas subkutant emfysem.
Vid undersökning kan området ibland kännas knastrigt när man försiktigt palperar huden.
På röntgen kan luft i halsens mjukdelar också vara ett viktigt fynd.
I studier av akuta stakningsskador har luft i halsvävnaderna varit associerat med penetrering av djupare vävnader och kan påverka beslutet om vidare kirurgisk exploration.
Vad ska jag göra om hunden skadar sig på en pinne?
Om hunden springer in i en pinne eller på annat sätt får en pinne djupt in i munnen eller svalget:
Avbryt leken och håll hunden lugn.
Kontakta veterinär.
Försök inte gräva runt djupt i munnen efter träfragment.
Och om en större pinne fortfarande sitter fast:
dra inte automatiskt ut den.
Ett penetrerande föremål kan i vissa situationer ligga mot eller delvis blockera ett skadat blodkärl. Att dra ut föremålet kan då orsaka kraftig blödning eller ytterligare vävnadsskada.
Kontakta veterinär akut och följ instruktionerna du får.
När är det akut?
Sök akut veterinärvård om hunden:
har svårt att andas
blöder kraftigt
har en pinne eller annat föremål kvar i kroppen
har svårt att svälja
har kraftig smärta
får snabbt ökande svullnad
blir svag eller kollapsar
får bleka eller blåaktiga slemhinnor.
En hund som utsatts för en tydlig penetrerande skada i mun eller svalg bör bedömas av veterinär även om den verkar relativt pigg efteråt.
Hur undersöker veterinären en stakningsskada?
Utredningen beror på hur och var hunden har skadat sig.
Veterinären börjar med att bedöma hundens:
allmäntillstånd
andning
cirkulation
smärta
munhåla
svalg
huvud och hals.
En ordentlig undersökning av mun och svalg kan kräva sedering eller narkos.
Det gör att veterinären kan undersöka området mer noggrant utan att orsaka hunden ytterligare smärta.
Röntgen – syns trä?
Röntgen kan ge viktig information vid stakningsskador.
Man kan exempelvis upptäcka:
luft i mjukdelarna
svullnad
andra förändringar efter traumat.
Men trä kan vara svårt att se på vanlig röntgen.
Ett normalt röntgenresultat betyder därför inte automatiskt att det inte finns ett träfragment kvar.
Vilken bilddiagnostik som är mest lämplig beror på skadans lokalisation och hur länge problemen har funnits.
Datortomografi – CT
Vid djupa eller kroniska stakningsskador kan datortomografi, CT, vara mycket värdefull.
CT ger detaljerade tvärsnittsbilder av kroppen och kan hjälpa veterinären att bedöma:
var skadan går
om en abscess har bildats
vilka anatomiska strukturer som är involverade
var ett främmande föremål kan ligga
hur en eventuell operation bäst planeras.
I en studie av hundar med kroniska stakningsskador kunde träfragment identifieras med CT hos samtliga sex undersökta hundar.
Men inte ens CT hittar alltid varje träfragment.
Kan ultraljud användas?
I vissa fall kan ultraljud också vara användbart för att undersöka mjukdelar och leta efter:
vätskeansamlingar
abscesser
främmande material.
Vilken metod som är bäst beror på var skadan sitter och vilka strukturer som behöver undersökas.
I vissa fall kombineras flera diagnostiska metoder.
Endoskopi vid stakningsskada
Vid akuta skador i mun och svalg kan endoskopi ibland användas för att följa själva sårkanalen.
Ett tunt instrument med kamera förs då in för att veterinären ska kunna undersöka skadan från insidan.
Träfragment kan i vissa fall tas bort med hjälp av instrument genom endoskopet.
I en studie av 46 hundar där akuta stakningsskador behandlades med rigid endoskopi hade 95 procent av de hundar som kunde följas långsiktigt inga större långtidskomplikationer.
Det visar också värdet av att skadan upptäcks och behandlas tidigt.
När behövs operation?
Kirurgi kan bli nödvändigt om:
skadan går djupt
ett främmande föremål finns kvar
en abscess har bildats
hunden har en kronisk fistelgång
viktiga strukturer kan vara skadade
infektionen inte läker med annan behandling.
Vid operationen försöker kirurgen följa skadans kanal, avlägsna främmande material och infekterad eller skadad vävnad och spola området noggrant.
I vissa fall behövs dränage efter operationen.
Varför räcker inte antibiotika alltid?
Om hunden har en bakteriell infektion kan antibiotika vara en del av behandlingen.
Men: Antibiotika kan inte ta bort en träbit.
Om ett främmande föremål ligger kvar kan infektionen återkomma när antibiotikabehandlingen avslutas.
Det är en viktig princip vid främmande kroppar.
För att få långvarig läkning kan den bakomliggande orsaken behöva avlägsnas.
En återkommande abscess eller fistelgång efter en gammal pinnskada bör därför väcka misstanke om kvarvarande främmande material.
Kan hunden bli helt återställd?
Ja.
Prognosen är ofta god när skadan upptäcks tidigt och behandlas korrekt.
I studier av akuta stakningsskador i mun och svalg har resultaten efter adekvat behandling varit mycket goda.
Prognosen påverkas däremot av:
hur djupt pinnen penetrerat
vilka strukturer som skadats
om matstrupen är involverad
om främmande material finns kvar
om en infektion hunnit utvecklas
hur länge problemet har funnits.
Generellt är en färsk skada lättare att hantera än en flera månader gammal infektion där ett litet träfragment har migrerat genom vävnaderna.
Ska hundar leka med pinnar?
Det säkraste alternativet är:
Nej, använd en leksak istället.
Framför allt bör man undvika att kasta pinnar så att hunden springer i hög hastighet efter dem.
Det farligaste scenariot uppstår när hunden kommer springande med öppen mun eller fångar pinnen samtidigt som ena änden träffar marken.
Välj hellre:
apportleksak
boll
dummy
annan hundanpassad leksak.
Helst en leksak som är tillräckligt stor för att hunden inte ska kunna svälja den.
Skogen kommer fortsätta producera gratis pinnar.
Det betyder inte att vi måste använda dem.
Men hunden har lekt med pinnar hela livet
Många hundar gör det. Och de allra flesta pinnar leder förstås aldrig till en allvarlig skada.
Problemet är konsekvensen den gången det går fel.
En stakningsskada kan uppstå på en sekund och vara betydligt djupare än den först ser ut.
Så det handlar inte om att varje pinne är livsfarlig.
Det handlar om att det finns säkrare saker att kasta.
Kan stakningsskador uppstå på andra delar av kroppen?
Ja.
Begreppet stakningsskada är inte begränsat till munnen.
En hund som springer i skog eller vegetation kan spetsas av en gren eller annat föremål genom exempelvis:
bröstkorg
buk
ljumske
ben
tass.
Samma princip gäller där:
Ett litet sår på utsidan säger inte hur långt föremålet har penetrerat på insidan.
Penetrerande skador mot bröstkorg och buk kan skada inre organ, blodkärl och andra strukturer och ska bedömas skyndsamt.
Stakningsskada hos hund – sammanfattning
Stakningsskador uppstår när ett föremål penetrerar hundens vävnader.
Hos hund är en klassisk orsak lek med pinnar.
En hund kan få en pinne genom munnen eller svalget när den springer med pinnen och ena änden fastnar i marken.
Skadan kan orsaka:
sår och blödning
skador i mun och svalg
kvarvarande träfragment
djupa infektioner och abscesser
fistelgångar
skador på matstrupe och andra strukturer i halsen.
Och symtomen behöver inte alltid komma direkt.
En hund som utsatts för en tydlig stakningsskada bör därför undersökas av veterinär – även om det synliga såret verkar litet.
Och när det är dags för apport?
Låt pinnen ligga. Ta leksaken istället.
