Kattsnuva – vad är det och behöver man vaccinera katten ändå?

Din katt nyser. Ögonen rinner och nosen är täppt. Kanske är den lite tröttare än vanligt eller har tappat aptiten. Kan det vara kattsnuva? Ja, det kan det.

Kattsnuva är ett samlingsnamn för smittsamma infektioner som framför allt påverkar kattens övre luftvägar och ögon. Det är vanligt förekommande och kan orsaka allt från lindriga förkylningsliknande symtom till allvarlig sjukdom.

Men det finns en sak som ofta förvånar kattägare: En katt kan få kattsnuva trots att den är vaccinerad.

Så varför rekommenderas vaccination ändå? Här går vi igenom vad kattsnuva egentligen är, hur sjukdomen smittar, vilka symtom du ska vara uppmärksam på och varför vaccination fortfarande är en viktig del av kattens förebyggande hälsovård.

Vad är kattsnuva?

Kattsnuva är inte en enda sjukdom som orsakas av ett specifikt virus.

Det är ett samlingsbegrepp för infektioner i kattens övre luftvägar och ögon som kan orsakas av flera olika smittämnen.

De vanligaste är:

• Felint herpesvirus (FHV-1) – kan orsaka luftvägsinfektioner, ögoninflammation och skador på hornhinnan.

• Felint calicivirus (FCV) – kan orsaka luftvägssymtom, feber och smärtsamma sår i munhålan.

• Chlamydia felis – en bakterie som framför allt orsakar ögoninflammation.

Även andra bakterier och virus kan vara involverade, och en katt kan vara infekterad av flera smittämnen samtidigt.

Det betyder att två katter med kattsnuva kan ha ganska olika symtom.

Vilka är symtomen på kattsnuva?

De vanligaste symtomen är:

• nysningar

• rinnande nos

• nästäppa

• rinnande eller kladdiga ögon

• röda och irriterade ögon

• feber

• trötthet

• nedsatt aptit

• ökad salivering

• sår i munnen

• hosta, i vissa fall.

En del katter får mycket lindriga besvär och återhämtar sig utan större problem. Andra kan bli betydligt sjukare. Särskilt kattungar, ovaccinerade katter och katter med nedsatt immunförsvar löper risk att utveckla mer allvarliga symtom.

Felint herpesvirus – ett virus som kan stanna hela livet

Felint herpesvirus typ 1, FHV-1, är en av de vanligaste orsakerna till kattsnuva. Viruset infekterar framför allt slemhinnorna i de övre luftvägarna och ögonen.

Typiska symtom är:

• nysningar

• näsflöde

• ögoninflammation

• feber

• nedsatt aptit

• inflammation eller sår på hornhinnan.

Men herpesvirus har en särskild egenskap. När en katt väl har infekterats kan viruset ligga vilande i kroppen resten av livet. Det kallas en latent infektion. Katten behöver alltså inte ha några symtom alls, trots att viruset fortfarande finns kvar.

Varför får vissa katter återkommande kattsnuva?

Hos en katt som bär på herpesvirus kan infektionen reaktiveras. Det innebär att viruset börjar föröka sig igen och ibland orsakar nya symtom.

Stress är en känd utlösande faktor. Exempel på situationer som kan innebära stress är:

• flytt

• en ny katt i hemmet

• vistelse på kattpensionat

• förändringar i hemmiljön

• sjukdom

• andra påfrestande situationer.

En katt som verkar helt frisk kan därför börja nysa eller få rinnande ögon i samband med en stressande händelse. Det är också möjligt att katten utsöndrar virus och smittar andra katter utan att själv ha tydliga symtom.

Felint calicivirus – kan ge smärtsamma sår i munnen

Felint calicivirus, FCV, är en annan viktig orsak till kattsnuva. Till skillnad från herpesvirus, som ofta ger tydliga ögon- och luftvägssymtom, är calicivirus särskilt förknippat med blåsor och sår i munhålan. Såren kan förekomma på exempelvis tungan. Det kan göra mycket ont.

En katt med calicivirus kan därför:

• dregla

• ha svårt att äta

• sluta dricka

• få feber

• bli trött och hängig

• utveckla luftvägssymtom.

Vissa infektioner kan även orsaka en tillfällig hälta, framför allt hos unga katter. I mycket sällsynta fall förekommer särskilt aggressiva varianter av calicivirus som kan orsaka allvarlig systemisk sjukdom. De flesta infektioner har dock ett betydligt lindrigare förlopp.

Hur smittar kattsnuva?

Kattsnuva är smittsamt mellan katter.Smittämnena kan spridas genom:

Direktkontakt – exempelvis när katter nosar på varandra eller kommer i kontakt med sekret från ögon och nos.

Droppar och sekret – från exempelvis nysningar.

Indirekt kontakt – via föremål och ytor som förorenats med smittämnen, exempelvis matskålar, filtar eller händer.

Hur länge smittämnen överlever i miljön varierar. Calicivirus kan exempelvis vara relativt motståndskraftigt i omgivningen, medan herpesvirus är känsligare utanför kroppen. Risken för smittspridning är särskilt stor där många katter vistas nära varandra, exempelvis på katthem, kattpensionat eller i större kattgrupper.

Hur lång är inkubationstiden?

Inkubationstiden är tiden från att katten smittas tills eventuella symtom uppstår. Vid kattsnuva handlar det vanligtvis om några dagar.

För felint calicivirus anger SVA en inkubationstid på ungefär 2–10 dagar. En katt kan alltså ha blivit smittad flera dagar innan den börjar nysa eller får andra symtom.

Kan innekatter få kattsnuva?

Ja. Även en katt som aldrig går ut kan drabbas av kattsnuva.

Katten kan exempelvis ha blivit smittad tidigare i livet och bära på ett latent herpesvirus.

Smitta kan också introduceras när en ny katt flyttar in eller via föremål som varit i kontakt med infekterade katter.

En innekatt har generellt lägre exponering för vissa smittämnen än en katt som regelbundet träffar andra katter. Men lägre risk betyder inte att risken är noll.

Kan en vaccinerad katt få kattsnuva?

Ja – och det betyder inte att vaccinet är meningslöst. Det här är kanske den viktigaste skillnaden att förstå.

Vaccination mot kattsnuva fungerar inte riktigt som vaccination mot vissa andra infektionssjukdomar. Vaccinerna mot herpesvirus och calicivirus ger framför allt ett skydd mot klinisk sjukdom och allvarliga symtom. De ger inte ett fullständigt skydd mot infektion.

Det innebär att en vaccinerad katt fortfarande kan:

• smittas

• utveckla symtom

• utsöndra virus

• smitta andra katter.

Men vaccination kan minska sjukdomens svårighetsgrad. En vaccinerad katt har därför generellt bättre förutsättningar att klara infektionen med lindrigare besvär än en ovaccinerad katt.

Varför ska man vaccinera om katten ändå kan bli sjuk?

För att vaccination inte alltid behöver förhindra en infektion helt för att vara värdefull. Målet är också att minska risken för allvarlig sjukdom.

Särskilt för unga och känsliga katter kan kattsnuva innebära betydande lidande. En svårt sjuk katt kan få hög feber, sluta äta, utveckla smärtsamma förändringar i munnen eller få allvarliga ögonproblem. I vissa fall krävs sjukhusvård.

Vaccination mot herpesvirus och calicivirus ingår därför i de så kallade basvaccinationerna för katt. Det rekommenderas även för katter som lever ensamma inomhus.

Vad ingår i kattens grundvaccination?

I Sverige vaccineras katter vanligtvis mot tre viktiga infektionssjukdomar:

1. Kattpest (felint panleukopenivirus, FPV)

En allvarlig och mycket smittsam virussjukdom som bland annat kan orsaka kraftiga mag-tarmsymtom och påverkan på immunförsvaret.

2. Felint herpesvirus (FHV-1)

En av de vanligaste orsakerna till kattsnuva.

3. Felint calicivirus (FCV)

En annan viktig orsak till kattsnuva, bland annat förknippad med smärtsamma sår i munnen.

De tre komponenterna ingår ofta i ett kombinationsvaccin.

Skyddet mot kattpest är generellt mycket starkt, medan skyddet mot herpesvirus och calicivirus är mer begränsat när det gäller att helt förhindra infektion.

När ska kattungar vaccineras mot kattsnuva?

Kattungar behöver grundvaccineras eftersom deras immunförsvar fortfarande utvecklas.

De får till en början ett visst skydd genom antikroppar från modern, men detta skydd avtar successivt. I Sverige används ofta vaccinationsprogram med doser vid ungefär 8 och 12 veckors ålder.

Internationella WSAVA-riktlinjer från 2024 rekommenderar att kattungar vaccineras med 3–4 veckors mellanrum fram till minst 16 veckors ålder, eftersom maternella antikroppar annars kan störa effekten av vaccinationen.

En ytterligare dos vid cirka sex månaders ålder rekommenderas också att överväga. Exakt vaccinationsschema kan variera beroende på vaccin, smittrisk och tidigare vaccinationer.

Din veterinär hjälper dig att välja ett lämpligt program.

Hur ofta ska vuxna katter vaccineras?

Det beror bland annat på kattens livsstil och smittrisk.

Enligt WSAVA vaccinationsriktlinjer från 2024 kan vuxna katter med låg smittrisk, exempelvis ensamlevande innekatter, vanligtvis revaccineras med vissa basvacciner med intervall på tre år eller längre.

För katter med högre smittrisk kan mer frekvent vaccination mot herpesvirus och calicivirus vara motiverad, ibland årligen.

Det kan exempelvis gälla katter som:

• vistas på kattpensionat

• regelbundet träffar andra katter

• lever i större kattgrupper

• har högre risk att exponeras för smitta.

Vaccinationsintervallet ska alltid anpassas efter det aktuella vaccinets produktinformation och kattens individuella risk.

Ska en katt som redan haft kattsnuva vaccineras?

Ja, vaccination kan fortfarande vara aktuell. Att en katt tidigare har haft kattsnuva innebär inte att den automatiskt är skyddad mot alla framtida infektioner.

Det finns flera olika smittämnen bakom sjukdomskomplexet. Dessutom förekommer olika varianter av calicivirus.

En katt som tidigare haft herpesvirus kan också få återkommande symtom genom reaktivering av den latenta infektionen.

Vaccination botar inte en redan etablerad herpesvirusinfektion, men kan fortfarande ingå i kattens förebyggande vaccinationsprogram.

Ska man vaccinera en katt som är snuvig just nu?

Om katten har en pågående infektion med tydliga symtom bör veterinären först bedöma hur sjuk den är. En katt med feber, påverkat allmäntillstånd eller andra tydliga sjukdomstecken behöver i första hand undersökas och eventuellt behandlas.

Vaccination skjuts vanligtvis upp tills katten återhämtat sig. Vid mycket lindriga eller kroniska symtom kan bedömningen vara mer individuell.

Vaccination är förebyggande – inte en behandling mot en pågående infektion.

Hur behandlas kattsnuva?

Behandlingen beror på vilket smittämne som orsakar besvären och hur sjuk katten är. Eftersom kattsnuva ofta orsakas av virus finns det inte alltid någon behandling som direkt eliminerar infektionen. Istället handlar behandlingen ofta om att lindra symtomen och stödja kattens återhämtning.

Det kan innebära:

• vätskebehandling

• näringsstöd

• smärtlindring

• rengöring av ögon och nos

• behandling av ögoninflammation

• antivirala läkemedel vid vissa herpesvirusinfektioner

• antibiotika när en relevant bakteriell infektion föreligger.

Antibiotika hjälper inte mot själva virusinfektionen. Däremot kan det behövas om katten samtidigt har en bakteriell infektion som motiverar behandling.

Varför slutar katter med kattsnuva att äta?

Det finns flera möjliga förklaringar. Katter är starkt beroende av sitt luktsinne för att uppfatta mat. Om nosen är täppt kan maten bli mindre lockande.

Feber och allmän sjukdomskänsla kan också minska aptiten.

Vid calicivirus kan smärtsamma sår i munnen göra det svårt att tugga och svälja.

Det är särskilt viktigt att uppmärksamma eftersom katter som inte äter riskerar att utveckla ytterligare medicinska problem. Långvarig matvägran kan bland annat bidra till leverförfettning, särskilt hos överviktiga katter. En katt som inte äter behöver därför veterinärbedömning.

Vad kan man göra hemma om katten är snuvig?

Om katten har lindriga symtom och i övrigt är pigg kan vissa stödjande åtgärder hjälpa.

Håll nos och ögon rena. Torka försiktigt bort sekret med en mjuk kompress fuktad med ljummet vatten.

Erbjud aptitlig mat. Lite uppvärmd våtmat kan lukta mer och vara lättare för katten att uppfatta.

Se till att katten dricker. Vätska är viktigt, särskilt om katten har feber eller äter sämre.

Minska stress. Låt katten vila i en lugn miljö.

Separera sjuka och friska katter. Undvik onödig smittspridning i hushåll med flera katter.

Ge inte humanläkemedel, nässpray eller ögondroppar utan veterinärens ordination.

När behöver en katt med kattsnuva veterinär?

Kontakta veterinär om katten:

• har feber

• är tydligt trött eller hängig

• äter dåligt eller inte äter alls

• har kraftigt näsflöde

• har mycket kladdiga eller inflammerade ögon

• verkar ha ont i munnen

• dreglar ovanligt mycket

• får återkommande symtom.

Kattungar och katter med nedsatt allmäntillstånd bör bedömas särskilt skyndsamt.

Sök akut veterinärvård om katten har svårt att andas, andas med öppen mun, kollapsar eller är kraftigt allmänpåverkad.

Om katten kisar, håller ett öga stängt eller verkar ha ont i ögat behövs också snabb bedömning eftersom hornhinneskador kan vara allvarliga.

Kan kattsnuva bli kronisk?

Ja. Vissa katter utvecklar långvariga eller återkommande problem efter en infektion.

Det kan bland annat handla om:

• kroniska nysningar

• återkommande näsflöde

• långvarig inflammation i näshålan

• återkommande ögoninflammation

• hornhinneskador.

Hos katter med herpesvirus kan viruset ligga vilande i kroppen och reaktiveras senare.

Det är dock viktigt att inte automatiskt anta att alla långvariga luftvägsproblem beror på kattsnuva.

Även andra sjukdomar kan orsaka liknande symtom och behöva utredas.

Kan kattsnuva smitta människor eller hundar?

De vanligaste virusen bakom kattsnuva, felint herpesvirus och felint calicivirus, är kattspecifika och orsakar inte vanlig kattsnuva hos människor eller hundar.

Vissa andra bakterier som kan förekomma i samband med luftvägsinfektioner hos katt har däremot andra smittegenskaper.

God handhygien och försiktighet vid hantering av sjuka djur är därför alltid klokt.

Kan en katt dö av kattsnuva?

Ja, i allvarliga fall kan kattsnuva vara livshotande.

Risken är störst hos exempelvis:

• mycket unga kattungar

• ovaccinerade katter

• katter med nedsatt immunförsvar

• katter med svåra infektioner eller komplikationer.

De flesta i övrigt friska vuxna katter med lindrig kattsnuva återhämtar sig däremot väl.

Det är framför allt när katten slutar äta, blir uttorkad, får andningssvårigheter eller utvecklar allvarliga ögon- eller luftvägskomplikationer som situationen kan bli farlig.

Kattsnuva – vanliga frågor och svar

Kan en innekatt få kattsnuva?

Ja. Även innekatter kan drabbas, bland annat genom tidigare infektion eller kontakt med smittade katter och föremål.

Kan en vaccinerad katt få kattsnuva?

Ja. Vaccination minskar framför allt risken för allvarliga symtom men förhindrar inte alltid infektion.

Kan kattsnuva gå över av sig själv?

Lindriga infektioner kan gå över utan omfattande behandling. Katter som är allmänpåverkade, inte äter eller har ögon- eller andningsbesvär behöver däremot veterinärbedömning.

Hur länge är kattsnuva smittsamt?

Det varierar beroende på smittämne. Vissa katter kan utsöndra virus under lång tid, och katter med latent herpesvirus kan periodvis börja utsöndra virus igen.

Behöver en katt som redan haft kattsnuva vaccineras?

Ja, det kan fortfarande vara viktigt. Tidigare infektion innebär inte ett fullständigt skydd mot alla smittämnen bakom kattsnuva.

Är kattsnuva samma sak som kattpest?

Nej. Kattsnuva är ett sjukdomskomplex som framför allt påverkar luftvägar och ögon. Kattpest orsakas av felint panleukopenivirus och är en annan, ofta mycket allvarlig, infektionssjukdom.

Så – ska man vaccinera katten mot kattsnuva?

Ja.

Även om vaccination inte alltid förhindrar infektion är den en viktig del av att skydda katten mot allvarlig sjukdom.

Det gäller även innekatter.

En vaccinerad katt kan fortfarande bli snuvig, men vaccinationen kan minska risken för svåra symtom och komplikationer.

Hur ofta just din katt behöver vaccineras beror på dess ålder, hälsa, tidigare vaccinationer och hur stor risken är att den utsätts för smitta.

Och om katten redan nyser, har rinnande ögon eller verkar sjuk?

Då är det viktigt att först ta reda på varför.

För en nysning kan vara en liten förkylning. Men kattsnuva kan också vara betydligt mer än så.