De 10 vanligaste sjukdomarna och skadorna hos katt

Kräkningar, urinproblem eller en katt som plötsligt slutar äta - vad söker svenska kattägare egentligen veterinärvård för allra oftast?

Tack vare försäkringsstatistik kan vi få en ganska bra bild. Agria Djurförsäkring har sammanställt sjukdoms- och skadedata från försäkrade svenska katter under åren 2015–2025. Resultatet visar vilka diagnoser och tillstånd som allra oftast leder till veterinärvård.

Här är 10 av de vanligaste sjukdomarna och skadorna hos svenska katter.

1. Kräkningar och diarré

🥇 Vanligast av allt.

Precis som hos hundar toppar kräkningar och diarré listan över vanliga diagnoser hos katt.

Hos katter är kräkningar vanligare än diarré, och orsakerna kan vara många. Ibland handlar det om ett tillfälligt magproblem eller foderbyte, men kräkningar kan också vara symtom på andra sjukdomar - exempelvis problem med njurar, lever eller bukspottkörtel.

Katter kan dessutom få i sig främmande föremål som snören, trådar eller andra saker som fastnar i mag-tarmkanalen.

En katt som kräks upprepade gånger, blir trött, får diarré eller inte vill äta bör därför bedömas av veterinär.

Vanligast av allt: Kräkningar & diarré.

2. Bitsår och bölder

🥈 Cat fight? Ibland slutar den hos veterinären.

Bitsår är särskilt vanligt hos katter som vistas utomhus och träffar andra katter.

Problemet är att själva såret efter en kattand kan vara väldigt litet och snabbt sluta sig. Bakterier kan då bli kvar under huden och orsaka en infektion. Efter några dagar kan området bli svullet, varmt och ömt och utvecklas till en böld, eller abscess. Katten kan också bli trött, få feber eller tappa aptiten.

Ett litet hål i huden kan alltså innebära ett betydligt större problem under ytan.

3. Sjukdomar i nedre urinvägarna

🥉 När något förändras i kattlådan.

Problem i de nedre urinvägarna (urinblåsan och urinröret) är mycket vanliga hos katt.

Det kan bland annat handla om inflammation i urinblåsan, urinsten eller kristaller och stopp i urinröret.

Vanliga symtom är att katten:

  • går ofta till kattlådan

  • kissar små mängder

  • verkar ha ont när den kissar

  • har blod i urinen

  • börjar kissa utanför lådan

  • slickar sig mycket runt könsorganet.

Hos framför allt hankatter finns dessutom risk för urinstopp, där katten inte kan kissa alls. Det är ett akut och potentiellt livshotande tillstånd.

Om katten upprepade gånger försöker kissa utan att det kommer urin ska veterinär kontaktas omedelbart.

4. Anorexi – när katten slutar äta

”Hon är bara lite kräsen” – eller?

Anorexi betyder i medicinska sammanhang att katten inte äter eller har kraftigt nedsatt aptit.

Och hos katt tar vi det på stort allvar. Aptitlöshet kan bero på många olika saker - från smärta och stress till tandproblem, infektioner, mag-tarmsjukdom eller sjukdom i andra organ.

Katter som inte äter under en längre tid riskerar dessutom att utveckla fettlever, framför allt om katten är överviktig.

Så en katt som plötsligt slutar äta bör inte bara avvaktas i flera dagar.

5. Symtom på njursjukdom

Dricker katten plötsligt mer?

Njursjukdom är vanligt hos katt, framför allt när katten blir äldre. Njurarnas uppgift är bland annat att filtrera blodet och reglera kroppens vätske- och saltbalans. När njurfunktionen försämras kan symtomen komma gradvis.

Vanliga tecken kan vara:

  • ökad törst

  • att katten kissar mer

  • viktnedgång

  • sämre aptit

  • kräkningar

  • trötthet

  • försämrad päls.

Kronisk njursjukdom går vanligtvis inte att bota, men med rätt behandling, anpassat foder och uppföljning kan många katter leva länge med god livskvalitet.

6. Avmagring

Några hundra gram kan vara mycket på en katt.

Viktnedgång kan vara lätt att missa, särskilt hos en långhårig katt. Men på en liten kropp kan ganska små förändringar vara betydande.

En katt som väger fyra kilo och tappar 400 gram har förlorat 10 procent av sin kroppsvikt.

Avmagring är inte en sjukdom i sig utan ett symtom som kan ha många olika orsaker, exempelvis njursjukdom, hypertyreos, diabetes, mag-tarmsjukdom eller tumörsjukdom.

Därför är det en bra vana att väga katten regelbundet, särskilt när den börjar bli äldre.

7. Hypertyreos

Äter mer. Väger mindre.

Hypertyreos, eller giftstruma, är den vanligaste hormonella sjukdomen hos medelålders och äldre katter. Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket sköldkörtelhormon, vilket gör att kroppens ämnesomsättning går på högvarv.

Ett klassiskt tecken är att katten:

äter bra eller mer än tidigare, men ändå går ner i vikt.

Andra symtom kan vara:

  • ökad törst

  • mer urinering

  • rastlöshet eller ökad aktivitet

  • snabb puls

  • mer jamande

  • sämre päls

  • kräkningar eller diarré.

Hypertyreos går att behandla på flera olika sätt och rätt behandling anpassas efter katten.

8. Sårskador

Nine lives. Unfortunately not nine health insurances.

Sårskador hamnar på plats åtta. De är särskilt vanliga hos utekatter som har större risk att hamna i slagsmål, skada sig på föremål, falla eller råka ut för andra olyckor.

Ett sår kan se litet och odramatiskt ut på ytan men vara djupare än man först tror.

Sök veterinär om såret är djupt, kraftigt förorenat, fortsätter blöda eller om katten verkar ha ont eller blir allmänpåverkad.

Och vid misstänkt bitsår? Håll extra koll, de har lätt att infekteras.

9. Hälta

Katter är mästare på att dölja smärta.

En haltande katt kan ha allt från ett mindre sår i tassen till problem i muskler, leder eller skelett. Men kattens hälta är inte alltid lika uppenbar som hundens.

I stället kanske katten:

  • slutar hoppa upp på sin favoritplats

  • tvekar inför trappor

  • rör sig mindre

  • sover mer

  • blir irriterad när man tar på den

  • ändrar hur den hoppar upp eller ner.

Framför allt hos äldre katter kan minskad aktivitet ibland avfärdas som ”hon börjar bara bli gammal”, trots att smärta exempelvis från artros kan ligga bakom.

Förändrat rörelsemönster är därför värt att uppmärksamma.

10. Feber

Feber är ett symtom – inte en sjukdom.

På tiondeplats hittar vi feber. Precis som hos människor kan kattens kroppstemperatur stiga när immunförsvaret reagerar på exempelvis en infektion eller inflammation.

Katten kan bli trött, dra sig undan, tappa aptiten eller kännas ovanligt varm. Men att känna på nosen är inte ett tillförlitligt sätt att avgöra om katten har feber.

En katt som är tydligt allmänpåverkad eller har ihållande feber behöver undersökas för att hitta orsaken bakom.

Så ser kattens topp 10 ut

Enligt Agrias sjukdoms- och skadedata från försäkrade katter under 2015–2025 är de vanligaste diagnoserna och tillstånden:

1. Kräkningar & diarré
2. Bitsår & böld/abscess
3. Sjukdomar i nedre urinvägarna
4. Anorexi (matvägran)
5. Symtom på njursjukdom
6. Avmagring
7. Hypertyreos
8. Sårskador
9. Hälta
10. Feber

Hund vs katt – ganska olika topplistor

Jämför vi med motsvarande statistik för hund blir skillnaderna ganska tydliga.

Både hund och katt har kräkningar och diarré på förstaplatsen.

Sedan går listorna åt olika håll.

Hos hund hittar vi bland annat hudtumörer, öroninflammation, klobrott, tandfrakturer och klåda högt upp.

Hos katt dominerar istället problem som bitsår, urinvägssjukdomar, matvägran, njurproblem och avmagring.

En förklaring är förstås att hundar och katter både har olika fysiologi och olika livsstil.

En utekatt utsätts exempelvis för helt andra risker än en hund som promenerar i koppel.

Huskatter och raskatter skiljer sig också åt

Även inom kattgruppen finns intressanta skillnader.

Tidigare försäkringsstatistik från Agria har visat att sårskador och bitsår är vanligare bland huskatter, medan raskatter oftare söker veterinärvård för bland annat mag-tarmproblem.

En möjlig förklaring är livsstilen: huskatter vistas oftare utomhus och exponeras därför mer för slagsmål, trafik och andra yttre skador.

Det är alltså inte bara vilken katt du har som spelar roll.

Även hur katten lever påverkar vilka risker den utsätts för.

Katten berättar inte alltid när något är fel

Det kanske viktigaste med hela listan är egentligen inte vilken diagnos som hamnar etta eller tia.

Katter är väldigt duktiga på att dölja sjukdom och smärta.

Ibland är förändringarna små:

Katten hoppar inte längre upp på köksbänken. Den lämnar lite mat i skålen. Den går oftare till kattlådan. Den har tappat några hekto. Den sover på en annan plats. Den har börjat gömma sig mer.

Det är därför värdefullt att känna till hur katten beter sig när den är frisk. Då blir det mycket lättare att reagera när något förändras.

Vad söker svenska kattägare veterinärvård för?

Kräkningar och diarré toppar listan, följt av bitsår och bölder samt sjukdomar i de nedre urinvägarna.

Men flera av kattens vanligaste problem börjar med ganska små förändringar i vardagen.

Så håll koll på maten.

Kattlådan.

Vikten.

Rörelsemönstret.

Och framför allt:

Du känner din katt bäst. Om något plötsligt inte känns som vanligt – kolla upp det. 💕

Källa: Agria Djurförsäkrings sjukdoms- och skadedata för Agriaförsäkrade katter i Sverige, 2015–2025.

Föregående
Föregående

Kattsnuva – vad är det och behöver man vaccinera katten ändå?

Nästa
Nästa

Magomvridning hos hund – symtom, orsaker, behandling och överlevnad